Efter tre år av bild & form studier närmar sig nu studenten likt ett ostoppbart tåg, skönt tänker man då!...eller?

Men vad händer sen? Nu kommer ju allt det man skjutit upp & inte riktigt velat ta tag i. Var ska man jobba? Kommer man få jobba? Ska man studera? VAD ska man studera? Hur ska man ha koll på allt? Hur ska man veta allt man måste veta? Hur betalar man en ränkning? VAD extakt har jag lärt mig i skolan EGENTLIGEN?

Alla dessa frågor har jag inget svar på. Även fast man vetat sen ettan i grundskolan att den dagen skulle komma. Varför är man då inte redo?

Men jag har en hel del mer koll på min framtid sedan jag träffade Mr AWSOME

Det ända jag inte har klart för mig är hur jag ska få tag i bensinen att driva mitt liv. Alltså jobbet som kommer att ge mig pengar för att kunna äta, bo och leva mitt liv med honom. Men det fixar sig. Det gör det ju alltid.

Årets finaste studenmössa ägs av mig, JA!

Nu ska vi se om detta funkar.  Jag som en bloggare. Har inte vunnit några pris för mitt författande men något som det här ska man väll klara av. I FEEL THE PRESSURE!

Det ska vara intessant & passa en bred publik...eller så ska det bara vara vad jag känner och tycker utan att blanda in prestationångest. I like the sound of that.

Jag känner att det är lite så det här ska vara, bloggandet. Att alla delar med sig av sina syner på saker ur deras egna perspektiv och på deras egna sätt. Det är så vi generellt lär känna olika folk och det de lyckas prestera. Det är såhär man kan dela med sig av sina prestationer utan att vara känd. Det är såhär vi lär känna varandra.

En bild på mig, av mig, där jag utövat photoshop övningar.